56

du ramlar omkring i mörker och önskar att hela världen var ljus
men det blir liksom inte bättre än att du får tända dina egna ljus

du undrar hur världen är så orättvis
livet blir vad man gör det till
valen handlas därefter
varje sak har en konsekvens
bra som dålig.

vi tar oss över gränsen
du och jag

andas samma lågor av eld
dansar i höstlöv
som aldrig blir mer än våran egen story
av ett liv
där gemenskap spelar roll.

där hunger är allt vi går efter
liksom törsten att få vara sig själv
brinna för att andas
brinna för att leva

du brännmärkte mig och det läker liksom inte helt.

ett hjärta kan gå i tusen bitar
men när själen skapar hål
är det svårt att bli hel.

hjärtat kan man laga
på andra sätt
själen tar längre tid
låt mig bara andas.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback