50

-

brustet itu
ensamhet som väller
tar form
en slags bubbla
spräck den inte!
då går jag sönder
hjärtslag
ett slags eko
någonstans mellan skog
eld och ciggaretter
som aldrig blir rökta
bubblan större
spräck den inte!
dunk, dunk.
en vägg
en bild
ett minne.
försvinn

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback