poetrydreams

du säger ord som en gång skulle betyda allt
bytte ut dem på vägen
insåg saker som kanske egentligen inte skulle vara sanning
men hur ska du veta, du frågar inte. du tar för givet

ord som en gång fick stocka sig i halsen
är inte längre där
mer likt betong
i mitt bröst

svider, skriker, slår
svettas, bränns, försvinner

allt du någonsin varit
en liten jävla stig
i en väldigt tät dimma