poetrydreams

du gör ont.
du saknas.
men du är tyst
tassar kanske på tå.
likt spöken i min närhet.


jag hatar att jag fortfarande älskar dig.

jag vet inte längre alls någonting.
jag vet bara att jag vill skriva, berätta om allting. allt som gick fel allt som var bra
och framför allt vad saker betytt. men det går liksom inte
orden fastnar på tungan, kommer inte ut.
det är liksom för tjockt i halsen för att forma ett skrik
(för det vill jag också göra, skrika ut allt ont)

men jag har ingen luft, det går inte andas
såhär
det funkar inte
vad är fel,
vad är rätt?


och nej, det här blev inte alls som jag tänkte mig från början.

find myself today
staring at the wall
just trying to find some answers
but I can't see anything
more than what's already there

somdeays I wish I was more than this
I wish I could say those words
and maybe I could made you
believe
I don't know.


it's hurting a bit inside
on the right side of my chest
I don't know what it is
and most of all
I don't know where to go
I'm afraid.


please.

I find myself today
staring at the wall
trying to find those answers
but somwhere I've lost it all
how about everything?
I can't recognise myself
feelings unknown.
tears unkown.
fallin down?
maybe, I just don't know anymore.

jag kan inte fortsätta såhär,
gå runt i ingenstans, tänka på allt.
minnerna finns dock tyvärr överallt

dem ber mig släppa taget,
gå vidare.
men jag vill inte,
tror jag


det gör så ont.
men jag kan inte fortsätta såhär.
förstår du inte det?